Novembertröttheten lägger sig som en huva över allt. Eller om det är mörkret.
Jag försöker iallafall väva lite på min väv. Randilar heter den, precis som dödergöken såg, från Vävmagasinet.
Jag köpte en härva till av pappersgarnet när jag var på syfestivalen, så det ska väl kunna bli jalusier som täcker hela fönstrets längd.
Nu är det bara att väva på. Det får inte plats nån gran om inte vävstolen är nerplockad och utburen i förrådet.
6 kommentarer:
Å vad fint det blir. Jag minns den som en väldigt rolig väv, måste väva någonting i papper snart igen.
Den är rolig, och går ganska snabbt framåt.
Det kommer att bli så snyggt!
Väva är riktigt, riktigt roligt. Jag gick ett par kurser för många år sen, och har längtat ända sen dess.
Men jag har noll plats för vävstol, och jag vill inte hålla på med allt kringarbete. Jag vill bara ha det roliga. :)
Jag trodde inte att jag hade plats... nu väntar jag bara på att grannarna ska protestera.
Det är väldigt mycket runt omkring som tar massor av tid, men jag gillar det.
Så häftigt, helt fantastiskt läckert.
Jag är på väg att lära mig väva och på väg att skaffa vävstol så det är kul med mycket inspiration från olika håll.
Kul med fler som väver! Välkommen hit.
Den här väven är både kul och snabbvävd. Pappersgarnet är ganska tjockt.
Skicka en kommentar